Uppsatsen tittar närmare på Den heliga Birgittas olika livsroller och slitningarna dem emellan. Fokus ligger på Bigittas övergång från världslig maka och moder till Kristi Brud..

Birgitta Stenberg?s autobiographical novel Kärlek i Europa was published in 1981. It takes placein the fifties and is written in a genre popular in Sweden during the seventies, the feministconfession novel. The genre had a strong political purpose, by way of sharing experiences ofliving as a woman in a patriarchal society the aim was to raise consciousness of oppression andmake way for liberation and sisterhood. But there was not room for everyone in the feministstruggle.

AbstractKaraktärerna som djurDjursymbolik hos karaktärerna i Birgitta Trotzigs novellsamling BerättelserUtgångspunkten för följande studie är att inslag hämtade från djurriket kan användas som ett verktyg för att gestalta karaktärer i modern svensk prosa. Novellsamlingen Berättelser som ligger till grund för uppsatsen rymmer de fyra novellerna ?Teresa?, ?En man ur natten?, ?Skämtet? samt ?En vinterberättelse?. Berättelser utkom 1970, och i samlingen använder sig författaren Birgitta Trotzig i stor utsträckning av djursymbolik för att gestalta sina karaktärer.Olika symboler hämtade från naturen har stor plats i novellsamlingen som helhet men kan specifikt skönjas hos de karaktärer som gestaltas i novellerna. Studien utgår från frågeställningar kring hur Trotzig skapar denna gestaltning med hjälp av djursymbolik, på vilka olika sätt den framträder och vad detta i sin tur gör för läsarens uppfattning av texten som helhet.Vidare undersöks hur man kan tolka de symboler Trotzig använder, och om hon använder dem i en klassisk eller personlig kontext.

I denna uppsats studeras konstruktionen av bilden som ges i svensk tidningsmedias presentation av två svenska politiker vad gäller föräldraskap, kön och manlighet i relation till det politiska ledarskapet. För att genomföra studien bygger uppsatsen på teorier och tidigare forskning inom CSM- kritiska studier på män, inklusive teorier från svenska forskare såsom Klinth och Klinth & Johansson inom forskning om föräldraförsäkringen och män. I tidigare forskning har det konstaterats att politiken bygger på en manlig norm, men att föräldraskapet bygger på en kvinnlig norm, därav är det av intresse att se hur den manliga normen förändras eller samverkar med föräldraskapet i relation till politiskt ledarskap. Analysen genomfördes därför genom att studera presentationen av Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson, två rikskända politiker som båda blivit föräldrar inom en ganska nära tid.I uppsatsens analys visas att det finns delade meningar i uppfattningen om hur föräldraskapet ska moderniseras eller frigöras från traditionella sociala mönster i studien om Gustav Fridolin och Birgitta Ohlsson i relation till föräldraskapet, samt att det förekommer två tydliga diskurser i ämnesområdet..

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

The purpose of this essay is to look upon the gender structure in Sweden, during the late Middle Ages. Mainly I focus on how the church viewed men and women, since the material of my research, the miracle stories of three saints, was found credible and was written down by churchmen. The saints, whose miracles I have studied, are Birgitta Birgersdotter and Katarina Ulfsdotter of Vadstena and Niklas Hermansson of Linköping. These miracles have earlier been studied by the historian Anders Fröjmark, who has noticed that there are fewer heeled women than men figuring in the miracles. Because of this, Fröjmark draws the conclusion that women were less able to leave their homes and travel as pilgrims to the holy sites of the saints.

Dag Wellander: Meaning ? memory: oblivion. A reading of Birgitta Trotzig?s The mud kings daughter. Master of Arts paper.

Syftet med den här uppsatsen har dels varit att undersöka Kärlek i Europa utifrån frågan om kvinnligt medborgarskap förstått som en normerande livslinje. De karaktärer som Birgitta bebodde världen med i Stockholm har studerats som exempel på hur det kvinnliga medborgarskapets livslinje etableras som den väg Birgitta förväntas vandra.Detta sker dels genom modern, som värderar det som viktigt att ligga i linje, och som inskärper äktenskapets betydelse för Birgitta och strävar efter att göra henne familjär med övre medelklassmiljöer.Även morbrodern, som Birgitta har en hemlig sexuell relation med, blir ett exempel på en medborgare i linje. Han är en patriarkal familjefar, vars familj blir den bild av äktenskap och familjeliv ? de två viktigaste punkterna på den kvinnliga medborgarens livslinje ? som Birgitta förhåller sig till. Att familjelivet framstår som förljuget och regisserat en den manliga blicken gör att detta inte framstår som eftersträvansvärda framtidsscenarier för Birgitta.För både modern och morbrodern innebär detta att befinna sig i linje dock att dölja hemligheter.

This thesis analyses the intertextual relation between Birgitta Trotzig?s I Kejsarens tid and the works of the Polish author Bruno Schulz, using a hermeneutical method. The application of Manfred Pfister?s model for qualification of intertextual intensity initially motivates that the most important intertextual relations should be sought in the realm of ?refer to? rather than ?use?. According to the hermeneutical approach, the conclusion demands an exposition of Birgitta Trotzig?s interpretative practices in relation to intertexts.

We live in a society where we are not bound to one place. We are encouraged to be mobile and constantly moving between different locations. The life in a convent is a contrast to this; nuns live at a specific place they are bounded to by vows and can not leave. The sisters in the convent of St. Birgitta, Pax Mariae have promised to stay at the same place and live by the rules of the convent.

At the centre of this study lies the question if normative gender thinking affects the way poetry gets reviewed and how the reviews are written, this in relation to both the gender of the reviewer and the poet. The study crosses three academic fields; gender studies, poetry and journalism, and is based on the cultural studies theory of media affecting and even creating the world around it.The study is based on two types of analysis. One quantitative analysis based on the thematic criticism theory about detail studies that shows bigger patterns, this analysis focuses on how the poet and his/hers work are being treated in the reviews in areas such as how much space they´re given in the newspapers, how they are named by the reviewer and the tendency to quote the reviewed work.  And one qualitative analysis based on the new criticism method of close reading, that focuses on the reviewers way of writing and how that may be connected with theories of gender differences, this both connected to the gender of the reviewers and the poets.The material chosen for this study are all the reviews that were published in the same newspapers and that reviewed two specific poetry works by two specific poets chosen with great sensibility to age and career so that their difference in gender would be the most significant difference between them. The works were chosen based on year of publishing, they were supposed to be published as newly as possible and as close to each other in time as possible.

Denna uppsats handlar om användandet av sociala berättelser utanför de autistiska spektra, som det sedan tidigare finns forskning om. Sociala berättelser är små korta berättelser som skall vara skrivna i första person och som syftar till att skapa förståelse kring en social situation. De syftar också till att ge stöd för att ändra ett visst beteende som berör en viss social situation. En social berättelse kan vara skriven med illustrationer, innehålla endast text eller endast innehålla bilder. Detta för att möta den berörda individen där dess förståelse finns.Den svenska forskningen om detta ämne är begränsad, vilket leder till min uppsats.

Denna uppsats handlar om användandet av sociala berättelser utanför de autistiska spektra, som det sedan tidigare finns forskning om. Sociala berättelser är små korta berättelser som skall vara skrivna i första person och som syftar till att skapa förståelse kring en social situation. De syftar också till att ge stöd för att ändra ett visst beteende som berör en viss social situation. En social berättelse kan vara skriven med illustrationer, innehålla endast text eller endast innehålla bilder. Detta för att möta den berörda individen där dess förståelse finns.Den svenska forskningen om detta ämne är begränsad, vilket leder till min uppsats.

Prisons are for many an unknown world, and few know about the prison culture which includes unwritten rules, power structures, interactions and relationships between inmates and correctional employees.While many think that Swedish prisons are too comfortable,inmates are facing extreme stress due to surveillance and detention, by depriving inmates their possibility to shape their own lives. When the inmates is deprived of control over their own life?s the penal system have great power to shape and to influence the inmates.The purpose of this paper is to investigate prisoners' experiences of treatment and exercise of power in prisons. Starting point is to examine what are the kinds of relationships between prison officers and inmates from a power perspective, if there is any difference between the closed and open prisons and how the inmates affected by the structures that exist.Based on my overall purpose, and with my informant´s stories which revealed a number of similar points, four main headings were developed; Mass media and society´s view, and unknown world, interaction between inmates and prison officers and consequences.Prison officers with the role as a contact persons as well and other staff which work close to the inmates play a significant role by supporting through motivational interviewing and can help the inmates to gain insight about their life situation and actions. My informant?s underlined that a good contact person can either help or discourage.Inmates who contributed with their experiences express that there is a big difference between open-and closed prisons.

För att bli frisk från en sjukdom krävs rätt behandling. Och för att få rätt behandling krävs rätt diagnos. Undersökningar visar att tre av fyra bipolärt sjuka antingen får fel diagnos eller ingen alls. För Patrik dröjde det fem år innan han fick diagnosen bipolär sjukdom, för Birgitta dröjde det ännu längre.Syftet är att ge kunskap om sjukdomens olika nyanser och uttryckssätt, så att fler kan förstå sina egna eller anhörigas eventuella problem. För även om manodepressivitet är en kronisk sjukdom, kan de flesta med rätt behandling leva ett relativt normalt liv..